Alla har sitt individuella behov av energi, vilket styrs av flera faktorer: vår basala ämnesomsättning (vilken bl. a. påverkas av kön, ålder och kroppsstorlek), fysisk aktivitet och tillväxt av kroppsvävnad (kraftigare tillväxt hos spädbarn, tonåringar, gravida och ammande, men även hos vuxna). Dessutom krävs en viss mängd energi för att kroppen ska kunna bryta ner den mat vi äter.
Kolhydrater är laddade med energi och brukar delas upp i långsamma och snabba beroende på hur de bryts ner i matspjälkningen. Kolhydrater är ett samlingsnamn för sockerarter, stärkelse och kostfiber. Den största och viktigaste delen av kolhydraterna vi äter kommer från växtriket. Från djurriket får vi främst kolhydrater i form av laktos (mjölksocker). Undantaget kostfiber så bryts de allra flesta kolhydrater ner till glukos som sedan används som energi i kroppen. Hur snabbt nedbrytningen av kolhydraterna sker beror delvis på hur kolhydraterna är uppbyggda. Beroende på hur fort de kolhydrater vi äter kommer ut i blodet bildas ett blodsockersvar som idag ofta anges med ett GI-värde. De enkla sockerarterna bryts ner snabbt och ger ett snabbt blodsockersvar (dvs. ger ett högt GI). Medan de mer komplexa kolhydraterna i form av stärkelse som finns i bl. a. potatis och pasta bryts ner långsammare, vilket ger ett lägre och mer utdraget blodsockersvar (dvs. ett lägre GI).
Exempel på enkla sockerarter är glukos, fruktos (fruktsocker), laktos (mjölksocker) och sackaros (vitt socker). Mer komplexa kolhydrater kallas med ett samlingsnamn för polysackarider, hit räknas både stärkelse och kostfiber.
Kostfiber finns i spannmål, baljväxter, rotfrukter, grönsaker, frukter och bär (väldigt fiberrika!). Fullkornsprodukter innehåller mer kostfiber än polerade gryn, eftersom det är i skalet som de bra grejerna som kostfiber och mineralämnen finns! Helst ska vi försöka äta mellan 25 – 35g kostfiber per dag.
Copyright Twinlab 2010
